Lars V Larsson  1939 - 2021
 

                                          

Lars V Larsson avled 2021-10-02 efter en längre tids sjukdom.
Han föddes i Arboga 1939 och började sin yrkesbana vid dåvarande CVA (Centrala Flygverkstaden i Arboga) efter avlagd ingenjörsexamen på teleteknisk linje år 1963. Han började på Kommunikationstekniska kontorets Flyg- och Navradiodetalj, först som underhållshandläggare av Fr-7 och därefter med efterföljande flygradioversioner.
Hans stora kompetens resulterade i att han under andra halvan av 60-talet anlitades som konsult av FMV flygelektrobyrå vid anskaffning av nya flygradiosystem.

 

År 1985 anställdes han av FMV och blev då ansvarig för kommunikationsutrustningen i flygplan 35, 37 och JAS39 version A/B. Projektering, utveckling, utprovning och införandet av Jaktlänken i JA37 var ett av de stora tekniskt avancerade projekt som han var djupt engagerad i. Efter några år blev han flygelektronikbyråns projektledare för det stora RAS-90/TARAS-projektet.

 

1991 anställdes Lars av FFV-Aerotech i Arboga som Chef för Flygradar- och Telekrigsektionen. 1999 blev han representant för FFV-Aerotech i SAAB-ERICSSON projektgrupp för marknadsföringen av SAAB 2000 med ERIEYE i bl.a. Pakistan och Malaysia, en uppgift som krävde många resor.

 

Efter pensioneringen 2007 var Lars aktiv i veteranföreningarna AEF och FHT (Försvarets Historiska Telesamlingar).
Lars har varit medlem i AEF sedan föreningens start 2006. Under åren 2010 till 2017 satt han i styrelsen, varav fyra år som vice ordförande.
Han har som skribent bidragit med många artiklar på AEF:s webbplats. Vi har till exempel publicerat 15 artiklar om olika flygradioapparater som suttit i Flygvapnets flygplan från 1950-talet och framåt. Dessutom har han svarat för en historisk artikel om flygradions utveckling från 1916 till 1990 som publicerats i bokform av FHT 2012.

 

Fram tills att sjukdomen hindrade honom deltog Lars flitigt och livligt i våra möten. Han var en utmärkt berättare och underhöll oss ofta med sina berättelser om resor till exotiska länder, sin tid som fallskärmsjägare, FN-soldat, hoppinstruktör, sändaramatör, musiker med mera.

 

Lars var bland kollegor och kamrater känd under smeknamnet ”Lasse Blåbär”. Något som han själv ofta kommenterade och skojade om. ”Ingen vet vem Lars Larsson är, men säg Lasse Blåbär så vet alla vem man menar”.

 

Vi i AEF saknar vår Lasse Blåbär för hans personlighet och för hans tekniska kunnande, en egenskap som är så värdefull för en elektronikhistorisk förening.

 

Kamraterna i AEF