Operativ Tidsperiod
 

 

 

Reflexsikten Gyrosikten Gyroreflexsikten

 

 

Reflexsikte M/37 i J22

Reflexsikte M/42B i J22

 

 

Reflexsikte M/42B Detaljbild

M/42B Detaljbild
Större bild
 

 

Sikte 4E Ferranti

Sikte 4E Ferranti
Större bild

 

 

Siktbilden projicerad på siktglaset.
Genom att reglera ruteresscirkeln  med vridhandtaget till att motsvara målets spännvidd bestämde föraren skjutavstånd och framförhållning

 

 

 K-14 i J26 Mustang

 K-14 i J26 Mustang
Större bild

 

Reflexsikten en tillbakablick

Det första svenska jaktflygplanet med reflexsikte var J8 Gladiator som var i tjänst åren 1937-42.
Fördelen med reflexsikte, jämfört med de tidigare mekaniska siktena, var att skytten kunde röra ögat inom ett område som motsvarade utgångsöppningen i siktet (ca 50 mm) utan att råka ut för parallaxfel.
Reflexsiktets hade en fast siktbild som bildades av ljuset från en lampa, som passerade en linstub med spalt så att spaltens profil avspeglades som en lysande ring med en vertikal och en horisontell diameter.
 Reflexsikten med endast fast siktbild fanns i jaktflygplanen J9, J11, J20 och J22. Alla dessa var dessutom försedda med mekaniska reservsikten
i händelse av att lampan i reflexsiktet gick sönder!

 

De första Gyrosiktena

De första Gyrosiktena MkI testades i Storbritannien 1939. Den första versionen med flera begränsningar användes operativt från våren 1941. Ett förbättrat sikte, MkII levererades av Ferranti i slutet av 1943 och var det tekniska genombrottet.  
Jämförlig utveckling i Tyskland kom igång först under 1943.
 

Utvecklingen av gyrosikten bedrevs under andra världskriget, gemensamt av Storbritannien och USA sedan kunskapen överförts till USA. Ledande företag var Ferranti med siktet MkII och Sperry i USA med motsvarande konstruktion K14/Mk23.
 

Gyroreflexsikten innebar ett stort framsteg för skytten.  Efter viss inställning av föraren var siktet helt automatiskt och utförde det beräkningsarbete, som skytten tidigare fått utföra.
Föraren hade nu endast att, i en jaktkurva, med siktpricken följa målet och med vridhandtaget hålla rätt avståndsinställning.

 

Den svenska utvecklingen

De första gyroreflexsiktena kom till Sverige med J26 Mustang under våren 1945. Därefter har alla krigsflygplan fram till A32A, utrustats med dessa sikten i varierande utförande och med viss tilläggsutrustning.
Höjdkorrektör som kompenserar för luftens täthet, nödvändig vid skjutning på hög höjd, infördes med J29F.
Ballistikenheten kompenserar för olika ammunitionstyper infördes med A32A
Integrering med Radaravståndsmätare PE-46 infördes i J34 Hunter.
Integrering med bombsikte BT-9C infördes med A32A

 

Flygplantyp

Sikte

 J9

Reflexsikte M/37 med fast siktbild

J22

Reflexsikte M/42B med fast siktbild

B18/T18

Gyroreflexsikte K-14/Mk23
 tillverkade av Sperry USA

J26 Mustang

J21A-2/3 J21R

J28A Vampire

Reflexsikte Mk5D

J28B/C Vampire

Reflexsikte Mk5E

J29A/B Tunnan

Reflexsikte 4E/29

J29F Tunnan

Reflexsikte 4R

J30 Mosquito

Reflexsikte Mk2

J33 Venom

Reflexsikte Mk2

J34 Hunter

Reflexsikte 5/34

A32A Lansen

Reflexsikte 5/32K

 

Reflexsikten baserade på gyroprincipen utgjorde i senare jaktflygplan grunden för dag- och mörkersikten eller komplement till allväderssikten vars målinmätning utfördes med IR sensorer och/eller siktesradar

 

 

Skrivet av: Stig Hertze och Göran Hawée

Källor:
Det bevingade verket FMV 50 år
Beskrivning Reflexsikte M/42 (A, B)

Beskrivning Gyro Gun Sight Mk 4E 1950
Beskrivning Reflexsikte 4E Flygvapnet 1952
Beskrivning Reflexsikte  5/32
Beskrivningar Sikte S-6A,B, Sikte S-7A,B.

Tillämpliga Tekniska Order TOMT

Senast uppdaterad: 2018-11-30