Klicka här för att komma till AEF:s Startsida!
 

 

Operativ Tidsperiod   

                                                                        /-------------------

 ------|--------|--------|--------|--------|--------|--------|--------|--------|--------|----------

       1945   1950               1960               1970                1980               1990

 

  

J35F/J Siktesradar PS01/011A

  Prestandahöjande modifieringar "Hawée 1"            Notis 2


 


Rote J32E med Petrus-kapslar under vänster vinge

Rote J32E med Petrus-kapslar under vänster vinge

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

PS01/011 antenn

PS01/011 antenn

        Bakgrund

Radarns spanings- och följefunktioner var, från 1965 och 10 år framåt väl anpassad för att J35F skulle kunna bekämpa snabba mål på hög höjd. Även mot den tidens radarstörning från målet klarade den följningskravet för radarsiktet fram till avfyring av resp. jaktrobot

I mitten av 1970-talet förändrades störhotet drastiskt! En övningsstörkapsel ”PETRUS” togs fram av LME/ERE på uppdrag av FMV för att möjliggöra träning av att hantera de förväntade elektroniska störmiljön
Vid kontakten med störningarna från PETRUS-kapseln erfor J35F-piloterna att de inte kunde manövrera radarns styrmoder vid maskerande eller vilseledande avståndsstörning och/eller så kunde inte radarn antennfölja på målet under stora delar av anfallen. Tekniska orsaker till problemen var dels radarmottagarens automatiska känslighetsreglering AKR som medgav att störsändaren fick dominans över målekot, dels att antennlobrotationens varvtal (frekvens) kunde mätas in och störas och dels ett undermåligt störlarm och omständligt manöversystem.

         Modifieringarna

Förslagen till ändringar i radarn inlämnades av teknisk personal vid F16 under perioden 1979-80. De berörde radarns avstånds- och antennföljningssystem och manöverlogik och bestod i enkla omkopplingar av redan befintliga konstruktionsfördelar och i någon mån nykonstruktioner. Till avståndskretsarna kopplades en manuell känslighetreglerad MKR mottagardel och till antennen ett pulsdon som varierade lobrotationens varvtal (frekvens). I manöverlogiken kopplades ett nytt kriterium till störlarmet och manöverrorgan omkopplades.

        Utprovningarna

FMV byråer Flygelektro-, Robot- och Prov- (FC) samt F16 personal på alla nivåer medverkade till att fullskaliga prov kunde genomföras.
Utprovningen startade 1980 i CF16 regi och genomfördes i 4 J35F1 och i Simulator SUL 35F2 vid F16 samt vid prov i FC mäthus med markmonterad PS01 och datoriserad mätutrustning.
Under utprovningen framkom bonuseffekter. Vid flygproven på F16 uppfattade piloterna att radarn fick avsevärt förbättrade låghöjdsprestanda i följemoden. Provningen vid FC möjliggjorde mätningar så att störlarmet kunde optimeras
FC slutgiltiga bedömning av provresultaten var att 35-systemets effekt kunde förbättras till rimlig kostnad.

 

1982 var utprovningen klar och modifieringen infördes i 120 flygplan (6 divisioner) vid F10 och F16 under perioden 1982 till 1984.
CVA utformade ändringsunderlaget och FC och Saab ändrade flyg- och markinstruktionerna.

Sveriges regering beslutade att även tillåta införande av modifieringarna i de J35F som såldes till Finland. Förslag av denna typ togs väl emot av FV ledning som snabbt avsatte medel för prov och senare införande.

         Prestandaförändringarna

Med modifieringspaket Hawée 1 var det åter möjligt för J35F att via radarsiktes rikta in och med Robothjälpapparater preparera och avfyra RB27 och RB28 även i kraftigt elektronisk störd miljö samt på lägre flyghöjder.

Modifieringarna innebar att J35F radar PS01/011:
 

  • Blev avsevärt mindre känslig för elektronisk störning i alla följefunktioner.

  • Fick bättre låghöjdsprestanda i alla följefunktionen pga mindre inverkan från markekon (klotter).

  • Manöverlogik fick mer automatik och betydligt enklare handhavande.

 

Skrivet av Göran Hawée
Senast uppdaterad 2008-10- 05