Klicka här för att komma till AEF:s Startsida!

  

 

Operativ Tidsperiod

                                                                  /========\

 ------|--------|--------|--------|--------|--------|--------|--------|--------|--------|----------

       1945   1950               1960               1970                1980               1990

 

 

 

Flygradio FR-29                               Notis 2

M3955-029011

Innehåll

Inledning

Allmänt

Konstruktion
  FR-28 Sändtagare
  Stationsväxel FR-29
  Radiopanel RP29
  Markteleförstärkare
  Flygplanantenner

Funktion
  Talkommunikation
  Styrdatamottagning

Presentation och manövrering
  Kanalväljare 1 KV1
  Radiopanel RP29

Jaktlänken
  Tekniskt utförande
  Erfarenheter från utvecklingen.
  Utländska erfarenheter

  Slutord

Prestanda

Funktionsövervakning, -kontroll och underhåll:
  Funktionsövervakning
  Funktions-, prestandakontroil och  fellokalisering.

 

 

 

 

Fr-29 Systembild

Fr-29 Systembild

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FR-28 Sändtagare

FR-28 Sändtagare

 

Stationsväxel FR-29

Stationsväxel FR-29

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Markteleförstärkare

Markteleförstärkare

 

 

JA37 Kommunikationsantenner

JA37 Kommunikationsantenner

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kanalväljare KV1

Kanalväljare KV1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Programstav KV-1

Programstav KV-1

 

 

 

 

 

 

Radiopanel RP29

Radiopanel RP29

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kanalväljare KV3

Kanalväljare KV3

 

 

Inledning

FR-29 systemet bestod av:

·           2 st Sändtagare FR 28 (AC och DC)

·           1 st Stationsväxel FR 29.

·           1 st Kanalväljare 1 KV1

·           1 st Radiopanel RP 29,

·           1 st Kanalväljare KV3

·           2 st Markteleförstärkare

·           7 st antenner (antennelement)

 

FR-29 systemet beställdes 1975 och levererades med start -78

Leverantör AGA AB, Bofors Aerotronics AB samt senare Celsius Tech.

 

Totalt tillverkades c:a

·           175 Sändtagare FR-28 AC

·           175 Sändtagare FR-28 DC

·           175 Kanalväljare KV3

·           175 Stationsväxel FR-29

·           175 Kanalväljare KV1

·           175 Radiopanel RP29

·           325 Markteleförstärkare

Allmänt

I kommunikationsfunktionerna ingick:

 

·           Sändning och mottagning av tal, såväl allmänt tal (ATC) som talstridsledning.

·           Mottagning av styrdata (STRIL)

·           Jaktlänken

·           Varnings- och lystringssignaler från andra system

 

Talkommunikation och styrdatamottagning genererades av Flygradio FR 29.

Både sändtagarnas och manöverenheternas funktion kunde  växlas så att fullständig tvåradiosäkerhet uppnåddes. Normalt utnyttjas den ena sändtagaren för talkommunikation och den andra för styrdatarmottagning och jaktlänksfunktion.

Styrdatameddelandet signalbehandlades i Centrala Datorn (CD) och presenterades därefter på EP12 mm.

Jaktlänken beskrives i separat stycke nedan

 

I flygplan JA37 genomfördes en stark integration av funktionerna tillsammans med CD107.

Således utfördes bearbetningen av styrdata efter detektering i stationsväxeln helt i CD liksom kanalval av styrdatalänken samt analys av meddelandet vilket medförde att enheter som separat manöverenhet, styrdataenhet och signalanalysator från tidigare generationers flygplan (35) utgick .

Frekvenser och automatval av styrdatakanaler lagrades i CD.

Jaktlänkens kanaler, modval mm manövrerades på KV3 och hämtades från CD107.

Funktionerna vad avser meddelandeinnehåll, felrättande koder kryptering mm managerades helt från CD . 

Konstruktion

FR-28 Sändtagare

·        1 st  AC-matad med 3*200 V 400 HZ

·        1 st  DC-matad  med +28 Volt försörjning

 DC -matad Sändtagare infördes i serien efter erfarenheter vid övningar där radiokommunikation saknats vid enbart tillgång till batterispänning i fpl.

Fö samma funktion som Sändtagare FR-28

Stationsväxel FR-29

Stationsväxeln innehöll följande funktioner

·           Styrdataomvandlare

·           Jaktlänk

·           Kommunikationer med CD

·           Antennväxling

·           Manöverlogikväxling

·           RUF- och UTB -bsp logik

·           Tonorgel för alstrande av varnings- och lystringssignaler.

·           Programmering av 2 lokala valbara talradiokanaler
Ex på bild RP-29 lägena 04 och 2 genom separat lucka på framsidan

Radiopanel RP29

Se bild under Presentation och Manövrering.

Radiopanelen innehöll:

·           Funktionsmodomkopplaren för val av funktionssätt N, N+L och R (E, F, G, H, 04, 2). 04 och 2 är fritt valbara från Stationsväxel FR-29 framsida.

·           Omkopplare och knappar  för styrdatamottagning

·           RU/RI,AUT/MAN för styrdatamanövrering..

·           Tryckknapp TRÅD för sändning till ledningsorgan på marken

·           Strömställare MIK TILL för kommunikation med mekaniker samt för inspelningskontroll av ff tal till bandspelarna

·           Tryckknapp Test med tillhörande lampa för funktions­övervakning, funktionskontroll, prestandakontroll och fellokalisering.

·           Två ratt VOL En för ff hörtfnnivå av inkommet tal samt en för varningssignaler

·           Tryckknappar ME1, ME3, ANT och ST för fellokalisering.

·           Mikrofon- och hörtelefonförstärkare,

 

Kanalväljare KV1 .

Se Presentation och manövrering

 

Kanalväljare KV3

Se Jaktlänken

Markteleförstärkare

Två förstärkare en i vardera vingen med anslutning till mekaniker och Stril m.fl. placerades i vingens undersida.

Denna var så konstruerad att den till markfunktionen anslutna marktelekontakten automatiskt lossade då fpl påbörjade rullning från ”högstaläget”

Flygplanantenner

De antenner som utnyttjades för kommunikationsfunktionerna framgår av bild.

Funktion

FR-29-systemets Sändtagare A strömförsörjdes från flyg­planets växelspänningsnät (3 x 200V 400Hz)

Sändtagare B och funktioner för Martelesamband, LF- och Htfn funktioner liksom interna varningsfunktioner mm ström­försörjdes från fpl batteriskena +28V.

Fpl var utrustad med 3 styrdatantenner, en rundstrålande och 2 sidriktade samt 2 VHF/UHF kommunikationsantenner, en på fenspetsen och en på buken enl bild.

Talkommunikation

FR-29 var avsedd för dubbelriktad talkommunikation med markstationer och andra flygplan. För talkommunikation i luften utnyttjades tre antenner. En kombinerad VHF/UHF-antenn var placerad i fenspetsen och i bukfenan fanns en VHF-antenn och en UHFantenn.

Vid markkornmunikation anslöts såväl Slingan som mekanikerns hörtelefonset till markteleförstärkare i höger eller vänster vingspets.

Genom att Sändtagare FR-28B var likströmsmatad, kan föraren utan att ha yttre kraft ansluten, eller gående motor, erhålla radiokommunikation även på marken varvid bästa antenn inkopplades (fenspetsen)

Varje sändtagare strömförsörjdes över egen säkringsgrupp i flygplanet .Bortföll spänningsförsörjningen till den ena sänd­tagaren kunde fortfarande talkommunikation upprätthållas med den andra.

Över flygradion matades ljudsignaler från flygplanets robot­system. Dessutom genereras ljudsignaler i Stationsväxel FR‑29 (tonorgel) på order från datorn och huvud­varnings­systemet.

Viss datainformation från CD omvandlas i flygradion och matas därefter till registrering. Registrering skedde på två band­spelare (RUFoch UTB-bandspelare) som förutom kanaler för dataregistrering även hade två audiokanaler vardera där all audioinformation registreras.

Styrdatamottagning

Styrdatamottagning skedde via någon av de tre antenner som fanns på flygkroppen, via en av sändtagarna till styrdata­omvandlaren i Stationsväxel FR-29 som omvandlade signalen från analog till digitalformat och sände informationen vidare till CD107 över BUS3.

Manövrering av Styrdatakanalerna skedde på RP29.

Presentation och manövrering

Kanalväljare 1 KV1

Kanalväljare KV1 byggde på en mikrodator av typ Motorola MC8000, en helt civil komponent och den första civila mikro­datorn i fpl JA37.

Införandet av en ”tastatur” för frekvensval i fpl möttes med stor skepsis men accepterades av flertalet ff på förband med referens till det vardagliga utnyttjandet av tex mobiltelefoner och räknedosor.

Manövrering av KV1 gjordes så säker så att möjligheten att ”komma bort” i stort sett eliminerades.

Vid feltryckning fanns alltid möjligheten att komma tillbaka  till föregående kanal genom ett ”naturligt” val.

 

KV1 Kanalväljare 1 se bild , bestod av basväljare, gruppväljare och frekvensväljare

·           Knappsatsen (tastatur) utgjordes av 10 knappar märkta med en bokstavs-/ sifferkombination. Mittknappen (5E) var nersänkt ca 3 mm för bättre orienteringsrörmåga vid inmatning av bas, kanal och frekvens. (X i knapp 9 står för test).

·           Basväljaren BAS användes vid inval av den bas, som visades i indikatorfänstret  till höger om BAS-knappen.

·           Indikatorer 3 st visade inmatad bas. Basindikatorn bestod av två 7-segments- och en 16-segmentsindikator (för att visa C2).

·           CL-knappen 3 st, till höger om de tre indikatorerna släckte resp indikator och möjliggjorde ny inmatning.

·           Nummerväljaren NR ( Talstrikanal) användes vid inval av den kanal, som visades i indikatorfönstret till höger om NR-knappen.

·           Indikator visade inmatat kanalnummer. NR-indikatorn bestod av tre 7-segmentsindikatorer

·           Frekvensväljaren MHz användes vid inval av den frekvens, som visades i indikatorfönstret

 

Knapparna utlöste var för sig tidigare intryckt funktionsknapp.

Ny inmatning kunde göras, utan att störa pågående kommunikation efter att indikatorn släckts med CL-knappen. Växling till ny bas, kanalnummer eller frekvens skedde när sista positionen är inmatad.

Programmering av nya kanaler utfördes med Programstav
KV-1
(se bild). Panelen på KV lossades och programstaven anslöts till kontaktdonet därunder. Därefter intrycktes knappen på programstaven.

Radiopanel RP29

·           Med funktionsomkopplaren i läge N+L eller N skedde talkommunikation  i val med TAL omkopplaren i TAL A över sändtagare A och i TAL B över sändtagare B. I båda sändtagarna ingick en larmmottagare avstämd till den internationella nödfrekvensen 121,5 MHz på VHF-bandet (kanal H). Larmmottagaren var i läge N+L inkopplad parallellt med den mottagare, som utnyttjades for talkommunikation.

·           Kanalval gjordes i normalmoderna från kanalväljare 1 med bas-,nummer- eller frekvensväljaren.

·           Vid övergång till reservmod valdes någon av reservkanalerna E, F, G, H eller någon av de övriga två valbart förprogrammerade lägena på radiopanel FR 29.

·           När flygplanet befann sig på marken i läge beredskap kunde föraren kommunicera över markslingan, som anslöts till en av markteleförstärkarna i vingspetsarna. Mekanikern kunde samtidigt eller separat ansluta sig till samma förstärkare.

·           Manövrering av dessa funktioner skedde med TRÅD och MIK TILL

·           MIK TILL startade inspelning av ff tal på RUF och UTB-bandspelarna

·           Två rattar för att reglera ff htfnvolym reglerade inkommande ljud från radion (Tal) den mindre ratten, den större ratten reglerar varnings- och informations­signaler från bl.a. IR och robotutrustningar och Apparat 73 samt ljudsignaler som generas i flygradions varningsoscillator (tonorgel) på order från CD.

·           Strömställarna AUT/MAN, RU/RI och den nedre ratten med tillhörande knappsats 1-6 styrde styrdata­mottagningen via CD.

·           T och D-lamporna liksom TEST-knappen utnyttjades vid funktionsövervakning och –kontroll samt vid underhåll.

·           Tryckknapparna ST ,ANT, etc användes vid felsökning av systemet

Jaktlänken

En datalänk mellan fpl benämnd Jaktlänk implementerades i FR-29 och CD107 under 1980 talet för JA37.

 

Jaktlänken gjorde det möjligt att utbyta information mellan flygförarna (ff) i JA37-fpl och automatiskt förmedla bl.a. angriparens position (från egen målinmätning) och egna fpl position, stridsstatus och fartvektorer för visning på den Taktiska Indikatorn (TI) samt att stödja målfördelning, vapenval, samverkan mellan de egna förbandsmedlemmarna och med stridsledning mm.

Jaktlänken var troligen den första i sitt slag i världen och gav ff i ett JA37-förband en gemensam situationsuppfattning (kallas numera Situation Awareness) med stora möjligheter till ett helt nytt taktiskt uppträdande i strid.

Utprovningen och serieinförande i fpl JA37 gav värdefull kunskap och erfarenhet inför utvecklingen av fpl JAS39.

Tekniskt utförande

Principen för utväxlande av data var kommunikation i tidsmultiplex.

Två fpl kunde utväxla data (Aktiv) medan övriga flygplan (flera) enbart kunde lyssna (Passiv) på de Aktiva.

Resp fpl´s roll i ett förband och utnyttjande av länken skedde genom val av mode på Kanalväljare3, KV3 (se bild)

Även val av kanal skedde på densamma.

Mode och kanaler var lagrade i CD107 som via Bus 3 styrde jaktlänkfunktionen.

 

I Stationsväxel FR-29 detekterades den via sändtagaren inkomna analoga jaktlänksinformationen och omvandlade informationen till digitalt format som överfördes till CD107 på Bus 3.

CD107 utförde dekryptering och analys av mottagna meddelanden, felrättning, rimlighetsbedömning och gav order för kanalväxling av sändtagaren och svarade för presentationen på TI.

CD 107 paketerade och krypterade även den information som skulle sändas vid nästa sändtillfälle.

Den sändtagare som användes för Styrdatamottagning användes också för Jaktlänkskommunikation.

Kanalinställning utfördes enl ovan varvid styrdatamottagningen avbröts under en kort sekvens, sändtagarna i resp fpl växlade över till inställd Jaktlänkskanal, synkroniserades och data utväxlades under ett kort tidsintervall varefter en återgång till styrdatakanal och -mottagning skedde.

Förfarandet återupprepades med lämpligt tidsintervall för att passa flygplanens rörelser och presentationen på TI så länge som de båda fpl hade rätt mode och kanalval inställda.

Övriga flygplan kunde ej utväxla data med någon av de två fpl men fick på sin TI presentation av de bägge aktiva flygplanens data.

 

På KV3 fanns även knappar för vissa kommandon.

Dessa användes av den flygförare som var Chef i förbandet och som tekniskt verkade som ”Master” i Jaktlänkfunktionen och kunde på detta sätt ersätta en talad order.

 

Kommunikation kunde ske på både VHF som UHF.

 

Under 90-talet modifierades Jaktlänkfunktionen till 4 data­utväxlande aktiva fpl.

Erfarenheter från utvecklingen.

Jaktlänken konstruerades och utprovningen genomfördes under stor sekretess med mycken torrflygning i hangar med 2 JA-fpl hopkopplade med koaxkablar över sargen för att inte ”läcka ut” via antennerna.

Då det krävdes åtminstone två provflygplan, och helst fyra, vid flygutprovningen så genomfördes den i allt väsentligt på 2:a division på F13 i Norrköping.

Redan där märktes ett stort intresse från de deltagande prov-och förbandsförarna, som hade stort överseende med att det vid den tidpunkten fanns en hel del barnsjukdomar eftersom varken FC eller Saab genomfört flygprov enligt gängse process.

Euforin steg över funktionen och ett 25-30 talet fall skisserades där funktionen skulle kunna användas taktiskt.

Men efter den alltid lika kloke Åke Lindqvists inlägg om att vi till att börja med bara skulle lära våra blivande jaktflygare de 5-10 viktigaste taktiska fallen, men väldigt grundligt, så blev det så.

Exempel på taktisk användning var att förutom kunna bredda avstånden mellan flygplanen och därmed täcka ett betydligt större område, kunde man flyga tätare i en grupp i dåligt väder och mörker, samt att ha god koll på varandra i en ”dogfight”.

Att lättare samla och positionera sig i en ”spärr” mm blev bonusar i funktionen.

Vissa av flygplanen i ett förband kunde också gå ”tyst” men ändå via jaktlänken erhålla måldata etc.

Fpl i ”högstaläget” på marken kunde nu också få mycket aktuell information från inmätande fpl i luften.

Utländska erfarenheter

Vid kontakter med andra flygvapen (Väst) fann FMV att någon motsvarande funktion inte existerade.

US Airforce repr beklagade sig över sin situation med samordning med Navy och Army över många triviala ting som tog mycken tid i anspråk och var översvallande berömlig över FMV beslutsamhet och förmåga till snabba och smidiga tekniska lösningar.

UK Royal Air Force häpnade över funktionen och tog snabbt tillbaka sitt något nedlåtande uttalande om vår teknikutveckling då man fann att JA37 hade den datalänk som man önskade i sin Eurofighter men ännu ej utvecklat.

Slutord

Idegivare till jaktlänksfunktionen var bl.a. den alltid lika iderike Börje Fondèn på Saab, Jan Manhem (CL37) och den aller­städes närvarande och receptive KG Bohlin på FMV/Flygelektrobyrån som för övrigt ansvarade för utvecklingen av alla FR-system från FR12 t.o.m. FR39 (DS1) inom Svensk Militär Flygradio.

Projektledare för FR-29-systemet på AGA/Bofors Aerotronics var Kurt Nordfors.

Prestanda

Se FR-28 Sändtagare

Funktionsövervakning, -kontroll och underhåll:

Funktionsövervakning

Talkommunikationsfunktionerna övervakades av en i flygradion inbyggd testutrustning. Funktionsövervakning gjordes automatiskt på huvudmottagaren var 5:e sekund, och vid sändning kontrollerades uteffekten från sändarens effektsteg.

Kanalväljare 1 och seriekodöverföringen av kanalvalet övervakades genom kontroll av pariteten.

Dessutom övervakades vissa stabiliserade spänningar i sändtagaren.

Fel på talkommunikationsfunktionen indikerades genom att lampan T på Radiopanel FR 29 tändes med rött sken. Vid fel på sändaren lyste lampan så länge sändning pågick.

Funktions-, prestandakontroil och  fellokalisering.

Den inbyggda testutrustningen utnyttjades även för funktions- och prestandakontroil samt fellokalisering. lnitiering av testfunktionen skedde med tryckknappen TEST på Radiopanel FR 29. Fel indikerades genom att lampan T på panelen tändes med rött sken eller genom att vissa audiosignaler uteblev i hörlurarna.

Funktionskontroll av kanalväljaren kunde göras på samtliga förprogrammerade kanaler när alla indikatorer var matade.

 

Prestandaprovning och felsökning av enhet utfördes på Flygverkstad avd 6 i ATS10 varvid felaktig modul kunde bytas.

Centralt underhåll utfördes av central verkstad/CVA i Arboga.

 

Källor:

  • Civing Kurt Nordfors Projektledare FR-29-systemet på på AGA och Bofors Aerotronics (BAAB)
  • Civing Ingemar Pellbäck fd Utvecklingschef på AGA, BAAB och Celsius Tech
  • Göran Haweé fd teleing F16
  • Per Våtz f.d systemingenjör fpl 37/39 på SAAB i Linköping
  • Flygteknik under 100 år

 

Sammanställt av Lars V Larsson AEF

 

Senast uppdaterad 2009-03-03