Operativ Tidsperiod
 

 


Dykbombsikte Saab BT-9C BT-9 BT-3 BT-2
 

 

B5 under störtbombfällning

 

 

 

JU 87 under störtbombning

 

 

 

Kastbombning med användning av Saab BT- sikte

 

 

 

Raketskjutning

 

 

 

Raketskjutning från A21R

 

 

 

Operativa ramar vid störtbombning respektive kastbombning

Större bild

 

 

 

Attacklansen med två RB04

 

 

 

Indikator till BT-9C

Större bild

 

 

 

Tidig manöverenhet
Större bild

Störtbombfällning

Under 1930-talet ansågs bombflygplanen vara den offensiva delen av världens flygvapen. I Tyskland utvecklades precisionen vid bombning av punktmål genom störtbombfällning, Stukafällning (från tyskans Sturzkampfflugzeug, störtbombare).

Under dykning mot mål som kunde vara upp till en minut var dock flygplanet ett lätt byte för luftvärnsartilleri med en försumbar vinkelhastighet mot detta. Vid anfall mot punktmål med gott flygskydd medförde detta stora förluster.
Dessutom medförde störtbomfällning stora G- påkänningar för flygplan och besättning.
Som alternativ gjordes försök med kastbombning (eng. Toss bombing) med mindre goda resultat


Utveckling av BT-sikten

Erik Wilkensson, KTH 1937, anställdes vid Saab med erfarenhet som jaktflygare vid F8. Han utvecklade den grundläggande teorin för dykbombning som realiserades med en, vid denna tidpunkt, avancerad elektrisk beräkningsenhet.
Denna beräknade automatiskt fällningsdata och därmed förenklade bombfällningen samtidigt som träffsäkerheten ökade.
Detta arbete utfördes i samarbete med kurskamraten från flygvapnet Torsten Faxén som hade erfarenhet av störtbombfällning.

Efter framgångsrika tester med flygplan B5 levererades serieframställda sikten 1942 för installation i Saab B17 med benämningen m/42, senare Saab BT-2 (BT avser  Saabs BeväpningsTekniska avdelning)

En senare version, BT-3 installerades i Saab B18 med beteckningen M/42B. 
1945 var prototypen till BT-9 klar med bland annat ett eldrivet gyro. BT-9 installerades i A21A-3 i slutet av 1947.


BT-9 uppmärksammades internationellt och betydande leveranser inleddes bland annat till USA 1952 av BT-9D. 

 

1954 introducerade Saab den elektroniska versionen av BT-9 betecknad BT-9C avsedd som bombsikte i Attacklansen A32A integrerad med Robot RB04. Detta sikte, var operativt 1956.

 

BT-9C bestod av följande enheter

  • Centralinstrument BT-91

  • Gyroenhet BT-94

  • Manöverlåda BT-92

  • Rakettillsats UH-6

Funktion vid dykanfall

Föraren har innan anfallet ställt in anfallstyp (plan- eller dykanfall), vapentyp, det beräknade lufttrycket vid målet, vindhastighet och riktning samt flygplanets beräknade bruttovikt.
Under anflygningen horisonteras gyrot. Systemet kvitterar när gyrot är fritt.
Fällknappen osäkras. Föraren riktar, med hjälp av reflexsiktet, in flygplanet mot målet i ren flygning med en flack dykvinkel, normalt 5 - 30 grader.
Systemet kvitterar att flygplanet befinner sig inom siktets arbetsområde. När fällningsläge uppnåtts trycks fällknappen in, och en mjuk upptagning påbörjas. Fällknappen hålls intryckt till upptagningen fullbordats. Siktet beräknar automatiskt rätt utlösningstidpunkter för bomberna. 

Funktion vid raketskjutning

Raketskjutning sker under dykning mot målet. Föraren behöver endast hålla sig ungefärligen inom föreskrivna skjutavstånd för respektive rakettyp. Siktet tar automatiskt hänsyn till flygplanets fart och dykvinkel.
BT-9C försågs med rakettillsats UH-6 för A32A och integrerades med reflexsikten S-5. Dessutom integrering med
RB-04.

Flygplantyper/versioner

Siktesversion

B17

M/42 BT-2

B18

M/42B BT-3

J21A3, A21A-3, A21R

BT-9

A32A

BT-9C integrerat med S-5, RB-04 och Rakettillsats UH-6

 

En attackflygares vittnesmål
Utdrag ur: Självbiografiskt upprop om IT-historia.
Av Lars B. Hedberg, Tekniska museet

Lansen hade ett omfattande vapen– och siktessystem som med dagens terminologi skulle kallas ett analogt datorsystem. De vapen Lansen kunde utnyttja var automatkanoner, 3 olika sorters raketer, 3 olika sorters bomber och en sjömålsrobot. För samtliga vapen skedde inriktningen mot målet med ett gyrosikte.
Aktuell dykvinkel (50 – 300) och fart beräknades av centralinstrumentet BT9C, där piloten före anfall ställt in anfallstyp (plan– eller dykanfall), vapentyp, vindriktning och vindhastighet.
Beräkningarna i BT9C överfördes till gyrosiktet, så att piloten alltid kunde hålla siktets siktpunkt mot målet.

Ännu mer komplext blev BT9C när SAAB började leverera sjömålsroboten Robot 304. Denna robots basdata matades in i det modifierade centralinstrumentet BT9C. Centralinstrumentet kommunicerade med målsökningsradarn i roboten och indikerade när roboten låst på målet. Med kunskap om fart, vindriktning och flyghöjd i fällningsögonblicket kunde roboten själv starta sin motor och inta lämplig flyghöjd mot målet
”.

 

Skrivet av: Stig Hertze

Källor:
Det bevingade verket FMV 1986
Ett år i luften 1969-70 Allhems förlag

Beskrivning Bombsikte BT9C.  (Stor pdf-fil 40MB)

NyTeknik:  Svenskt bombsikte blev en världshit”

Teknisk Revolution Dykbombfällning av Erik Wilkensson

 

Senast uppdaterad: 2018- 04-11