Klicka här för att komma till AEF:s Startsida!


Aktuell tidpunkt

 

 

 Jaltakonferensen

Stora förhoppningar, magert resultat
 

 

Huvudpersonerna.
 Roosevelt märkt av sin sjukdom



Franklin D. Roosevelt
 
30/1 1882 - 12/4 1945 


Josef Stalin
18/12 1878 – 5/3 1953


Winston Churchill

20/11 1874 – 24/1 1965

 

Churchill, realisten ser betänksam ut.  Stalin nöjd och Roosevelt glad

 

 

 


Åsikt i efterhand

Tre månader innan slutet av det andra världskriget i Europa hölls på Jalta en konferens mellan ledarna för krigets segrarmakter.
Konferensen syftade till att uppnå en gemensam europeisk efterkrigspolitik.
Dessutom behandla bildandet av Förenta Nationerna och avslutningen av kriget mot Japan.
Konferensen avslöjade en inbördes misstänksamhet, men utåt visades stor enighet. Oklarheter från Jaltakonferensen orsakade många konflikter mellan segrarmakterna under inledningen av det kommande kalla kriget.

 

Jaltakonferensen hölls den 4–11 februari 1945 mellan USA, Storbritannien och Sovjetunionen som representerades av Franklin D. Roosevelt, Winston Churchill och under Josef Stalins värdskap på Krimhalvön. Mötet hölls under pågående världskrig. Tyskland och Japan kämpade hårt mot de framryckande allierade arméerna.

Mötet behandlade följande områden:

  • Bildande av Förenta Nationerna
  • Administrationen av ockupationszonerna i Tyskland
  • Frågan om krigsskadestånd
  • Polens gränser och styrelseskick
  • Sovjets deltagande i kriget mot Japan


Mötet enades om att demokratiska val skulle hållas i Tyskland och i de befriade länderna i Centraleuropa efter kriget. Underlaget för regeringarna i Polen och Jugoslavien skulle breddas.

Polens östgräns skulle i huvudsak följa Molotov-Ribbentrop-linjen (denna benämning undveks dock). Dessa polska landområden skulle tillfalla Ryssland. Polen skulle kompenseras för de östliga landförlusterna med delar av Tyskland.

För det framtida FN, bestämdes att segrarstaterna Frankrike, Storbritannien, USA och Ryssland skulle få vetorätt i säkerhetsrådet. Vidare att Vitryssland och Ukraina skulle ingå som fullvärdiga medlemmar.

 

Sovjets löfte om Japans krigsförklaring
Det mest betydelsefulla och konkreta beslutet vid konferensen var Sovjetunionens utfästelse att tre månader efter Tysklands kapitulation, gå i krig mot Japan mot i utbyte mot om nya territorier i Östasien.
För USA och dess allierade i stillahavskriget var detta av monumental betydelse då det betydde att Japan fick strida på två fronter och därigenom kunde minska förlusterna för USA och dess allierade.
I ett antal uppskattningar uppgick förlusterna till ofattbara 200 000 till 500 000 döda och 1 till 4 miljoner skadade. Dessa uppskattningar var baserade på de amerikanska erfarenheter av japansk försvarsstrid och stridsmoral som uppnåtts under tre års strider.

 

Den amerikanska delegationen var mycket optimistisk beträffande de resultat som uppnåtts vid konferensen och såg detta som bevis på att den goda andan i USA och Sovjets samarbete under kampen mot nazismen, skulle överföras till efterkrigstiden.
Detta framgår av ett uttalande av Roosevelts utrikespolitiske rådgivare, Harry Hopkins:

”Vi kände oss verkligen och djupt övertygade om att detta var gryningen till en ny dag vi alla har bett för och talat om i så många år.
Vi var fullständigt övertygade om att ha vunnit fredens första stora seger och när jag säger vi så menar jag vi alla, hela den civiliserade mänskligheten.
Ryssarna hade visat de kunde vara resonabla och vidsynta och att det inte rådde något tvivel hos presidenten eller någon annan av oss att vi kunde samarbeta
fredligt med dem, så långt vi kunde tänka oss
framåt.”

Värt att notera är att det förutsattes i Jalta att regeringarna i Östeuropa skulle vara vänligt sinnade till Sovjetunionen. Om detta kunde förenas med löftet om demokrati diskuterades aldrig.
När Stalin sedan styrde Östeuropas stater mot så kallade folkdemokratier istället för demokratiskt valda regeringar, framstår enigheten i Jalta som vilseledande.

Tron, att Stalin avsåg att hålla sitt ord, skulle visa sig vara helt ogrundat.

 

Dock med ett undantag, 90 dagar på dagen efter freden i Europa, inleddes den sovjetiska attacken mot de japanska ställningarna i Manchuriet. Den 9 augusti 3 dagar efter atombomben över Hiroshima och dagen före atombomben Nagasaki - då allt förändrades.

 

En fullständig omvärdering av de sovjetiska målen och metoderna var förestående, en för USA besvärande tid väntade.


Bland annat att hantera insikten att en av presidentens förtrogne rådgivare vid konferensen Alger Hiss skulle visa sig vara sovjetisk spion sedan mitten av 1930-talet
Detta som en del i ett omfattande sovjetiskt spionage på sin vapenbroder som avslöjades i Venona projektet

Den blivande utrikesministern i USA (1945-47) James Byrnes skulle senare sammanfatta västmakternas position med dessa ord.

”Det var inte frågan om vad vi skulle låta ryssarna göra, utan snarare vad vi kunde få dem att göra”.


Mot denna bakgrund har Jalta konferensen kommit att ses som ett diplomatiskt nederlag för USA.


Vill du veta mera om viktiga händelser under kalla kriget?

 

 

Skrivet av Stig Hertze
Senast uppdaterad
2015-06-17

 


 Källor:

  • Världen efter 1945. Philip Bell, Prisma

  • Encyclopaedia Britannica 2010

  • Cold War J Isacs & T Downing Abacus 2008

  • George C Marshall, Harold Faber, Ariel Book

  • Venona, Haynes & Klehr Yale University Press 1999