Stridslednings- och luftbevakningssystem
modell 50 – Stril 50

Skrivet av John Hübbert

 

Stril 50 blev benämningen på det nya stridslednings- och luftbevakningssystem för luftförsvaret som började byggas ut i Sverige i slutet på 1940-talet.
Det var en kraftfull infrastruktursatsning som tog över tio år att genomföra.
Men den var nödvändig med hänsyn till den vikt som luftförsvaret tillmättes i 1947 och 1948 års riksdagsbeslut. Jaktflyget utökades nu till elva flottiljer och luftförsvaret blev flygvapnets viktigaste uppgift.
Utformningen av Stril 50, som var starkt inspirerad av det engelska systemet, baserades på införandet av moderna radarstationer, en i grunden ombyggd optisk luftbevakning, ett omfattande signalnät bestående av direkta telefonförbindelser på tråd och radiolänk samt ledning av såväl jaktflyg som luftvärn från gemensamma luftförsvarscentraler. I Stril 50, som kom att få en omfattande fredsorganisation, infördes en kontinuerlig fredsmässig radarövervakning av landets omgivningar.