Klicka här för att komma till AEF:s Startsida!

 

 

Höjdmätare PH-39/F (1965-1990)  

 

 

 


Höjdmätare PH-39/F

Allmänt

Luftförsvarsradarutredningen LFRU hade visat på de stora fördelar som kunde erhållas om man kunde kombinera spanings- och höjdmätningsfunktionerna i samma station med tredimensionell antennavsökning av luftrummet, så kallad ”volymetrisk radar”. Man kunde då omedelbart få läge och höjd för varje eko och drastiskt öka kapaciteten jämfört med systemets riktning och avstånd och därefter invisning av nickande höjdmätare. Efter omfattande tekniska prov i samverkan med FOA anskaffades den första volymetriska radarstationen PH-39/F 1965. PH-39 var integrerad i Stril 60 med huvuduppgift att förse luftförsvarscentral (Lfc) och radargruppcentral (rgc) med höjd-information om aktuella luftburna företag inom PH-39-radarns räckviddsområde.

Höjdmätningen skall normalt ske kontinuerligt och automatiskt utan manuellt ingripande. Informationen matas till en automatisk databehandlingsutrustning, vilken på förfrågan från Lfc och rgc innehållande målpositionsangivelser i horisontalplanet kan ”leta upp” målet i radarinformationen, indikera dess höjd och sända uppgiften till beställaren utan mänskligt ingripande.

Kort beskrivning

I likhet med PH-40 var S/M-enheterna tillverkade av PLESSEY Radar i England och från början helt rörbestyckade men ersattes i slutet av 60-talet av samma heltransistoriserade störskydds-mottagare (ASTER) som även PH-40 och PS-08 utrustades med. ASTER-mottagaren innehöll tre mottagarkanaler på MF-bandet, Lin, Log och ”Dicke-Fix”.

 

Radarhöjdmätare PH-39/F bildar tillsammans med två radar-sändare en fast radarhöjdmätarstation för tredimensionell avsökning i rymden. Höjdmätaren speciella antennsystem medger mycket snabba höjdsvep, vilket medför extremt snabb upprepning av ett eller flera företags målhöjddata.

 

Antennsystemet utgörs av två antenner vardera bestående av en reflektor och en höjdsvepstrålare. Reflektorerna är fasta och sitter på var sida om vridbordet, se bild. Matning av reflektorerna sker från höjdsvepstrålare. I dessa sker den vertikala lobavböjningen med hjälp av roterande trattstrålare. Reflektorerna har samma bäringsinriktning men olika höjdinriktningar. Varje antenn betjänas av en S/M-grupp, d v s en sändare och en mottagare.

 

Stationen var avsedd att användas tillsammans med en kalkylator för automatisk digitalbehandling av insamlad information.

Tekniska data

  • Frekvensband S-band (10 cm)
  • Pulseffekt ca 2,2 MW
  • Pulslängd 2,5 μs
  • Pulsfrekvens (PRF) 500 Hz
  • Brusfaktor <9 dB

 

 

Sammanställt av Kalle Gardh AEF

 

Senast uppdaterad 2008-02-04.

 

Källa: FHT-dokument "Förstudie ang den historiska radarutvecklingen inom Flygvapnet"