Ekoradiostation ER lllB (ER3B)
      

 


Ekoradiostation ER IIIB

 

 


ER IIIB Interiör

Ekoradiostation ER lllB var flygvapnets första radarstation. Stationen var konstruerad av MARCONI i England. Radarn  var byggd för fältmässigt bruk med ihopvikbart tält. Den var konstruerad för att vara lätt att använda, transportera, upprätta och demontera.

Radarn arbetade enligt pulsprincipen. Sändarfrekvensen var 212 MHz (ca 1,4 m våglängd), PRF 400 Hz och pulseffekten ca 85 kW. Stationens teoretiska räckvidd var 160 km.

 

ER lllB var försedd med en avståndsmätare (A-indikator) och ett PPI för riktningsmätning. Antennrotationen var 3 v/min, alternativt manuell med handratt. Antennsystemet var sammansatt av två par, ett undre och ett övre, horisontellt placerade YAGI-antenner. De båda antennparen energimatades normalt i fas med varandra, men det undre kunde också matas 180 grader i motfas. Vid motfas matning ändrades antennens totala strålningsförhållande så att både huvudlob och strålningslober avböjde. Detta fenomen kunde således användas för höjdbestämning.

Mer läsning

  • En utförligare artikel om ER IIIB har skrivits av Rune Erlandsson för Försvarets Historiska Telesamlingar (FHT).  Artikeln finns för läsning här i PDF-format.
     

  • AEF har i sitt bibliotek en utförlig beskrivning på svenska "Ekoradiostation typ IIIb" (AEF regnr 2989). AEF har digitaliserat beskrivningen till pdf-format.
    Beskrivningen kan laddas ner för läsning här. (8 MB)