Kuriosa

Smått och gott som inte platsar under våra huvudrubriker.

  • Amerikanskt slanglexikon. Amerikansk teknikerslang dyker ofta upp i de populärtekniska amerikanska magasinen och ställer till trassel för den som hjälpligt behärskar engelskan men knappast har trängt in i den amerikanska slangens djungler. Ur Teknik för Alla 1947
     

  • Fel på Oltronix D400?
    Med hjälp av schemor från AEF lyckades medlemmen Lars Berggren laga ett sådant aggregat. I ren glädje skrev han ner några felsökningstips.
     

  • Misstag upprepas! Tre Skilling Banco var ett misstag på 1850-talet. 105 år senare gjorde HP ett annat.
     

  • Vårt stora arkiv av unika dokument har upptäckts av besökare från hela världen. Vår bibliotekarie får många förfrågningar om kopior ur arkivet som han besvarar snabbt. Läs vad några nöjda "kunder" skriver.
     

  • Personaltidningen Bergtrollet (1950-1973) innehöll många lustigheter. Vi har börjat publicera ett urval av dessa. Här är några.
     

  • Koaxialkablar finns som bekant med flera impedanser. Vanligast är 50 ohm som i praktiken är standard inom mätinstrumentområdet.
    Men varför just 50 ohm?
     

  • Några sidor ur Hobbyförlagets katalog från 1955 där bl.a. flygradiostationerna FR-III och FR-V annonseras. Ett tidsdokument!
     

  • Här kommer några tips om norsk militärhistoria. Titta och träna lite norsk!
     

  • Läs en intressant skriftväxling mellan vår medlem Jonny Rosenquist och författaren till boken IT-gryning, Tord Jöran Hallberg.
     

  • Tio originella tidsdokument i form av bildkollage har skänkts till AEF av Bernt "Macke" Edin. Bildkollagen är uppsatta som tavlor i föreningslokalen.
     

  • Utvecklingen av tekniken för lagring av information har gått oerhört snabbt. Vanligen brukar utvecklingstakten beskrivas med Moores lag. Det finns dock andra sätt att beskriva utvecklingen på!
     

  • Sverige var tidigt ute med datorer. Redan 1953 var BESK i drift. Läs mera!
     

  • Uttrycket WYSIWYG
    I datorns barndom var det ett betydande utvecklingssteg enbart vid tanken att vad vi såg på en dataskärm skulle direkt kunna reproduceras på ett papper.
    Men även innan dess fanns samma behov inom den grafiska branschen.
    Behovet att visa en
    annonsutformning för en kund innan den uppenbarades på en tidningssida var uppenbar. Ur detta växte det en mycket tungrodd verksamhet fram inom det grafiska området. Men det fanns specialbegåvningar.

  • Militära statshemligheter.
    I sin bok Flyginstrument på Malmen 1919-1999 berättar Lars-Erik Larsson i kapitlet Militära statshemligheter om en händelse som inträffade 1957.
    En polsk officer hade flytt med en Mig 15 och nödlandat i Halland.
    Flygplanet skulle återlämnas till Polen men först skulle det i största hemlighet undersökas av Flygvapnet.
    Boken finns i sin helhet i digital form på Svensk Flyghistorisk Förenings hemsida http://www.flyghistoria.org/images/Images_org/dokument/books/Flyginstrument.pdf.
     

  • En karta över programmerarens snåriga värld.
     

  • En artikel från tidningen FLIGHT International om FFV, Saab, Aga, Bofors, Philips, LME, Satt, Stansaab och SRA den 14 dec 1972.  Engelsk text.
     

  • Att utnyttja kopparnätet för annat än telefoni, som i våra dagar för ADSL- trafik, var när allt kommer omkring inte ett helt nytt tänk. Redan 1946 kunde man.....
     

  • Att sia om framtiden bör man undvika

    Detta gäller inte minst inom dataområdet. Men, vem hade kunnat förutse Internet?
    Här några citat från några förståsigpåare:

    • Jag tror att det finns en marknad i världen för kanske fem datorer.
      IBMs styrelseordföranden, Thomas Watson, 1943

    • Datorer behöver i framtiden inte väga mer än 1,5 ton.
      Popular Mechanics, 1949

    • Det finns ingen orsak till att någon skulle vilja ha en dator i hemmet.
      Ken Olson, styrelseordförande för Digital Equipment, 1977

    • Internet är en fluga som kanske blåser förbi. Jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet.
      Ines Uusmann, kommunikations- och IT-minister
      , 1997

     

  • Läs om ett italienskt monument över världsrekordet 709,209 km/h som registrerades den 23 oktober 1934 av underofficeren Francesco Agello i ett Macchini MC-72 sjöflygplan.
     

  • Ur Motmedel inom svenska flygvapnet 1950-2005 av Bengt Bergkvist
    saxar vi följande underfundiga kommentar.
     

    Radiostörtillsats
    Störning alstrades av en normal FR-7 flygradio som modulerades med en av FOA framtagen triodbaserad batteridriven brusgenerator. Den flögs under flygvapenövningen 1952 men flygvapenchefen hemförlovade utrustningen med hänsyn till dess goda funktion”.
     

    Slutsats: Motmedel och flygsäkerhet är vanligen inga parhästar. 
     

  • En annorlunda och kul dataordlista.
     

  • I TIFF 1970 nr 1 blir man påmind om hur många ord vi använder som vi inte har en aning om varifrån de kommer.
    Mach, Macken och Makadam avhandlades med finess i denna artikel.
    Dessutom, vem kände till att svensk mätteknik var inblandad
     

  • En av våra medlemmar har skänkt en lödkolv som värms upp med blåslampa, fabrikat Optimus nr 39.  Att den hör hemma i våra samlingar är självklart genom den starka anknytningen till Arboga. En av Arbogas stora söner Carl Richard Nyberg, (1858 - 1939) fick patent på blåslampan år 1881. Läs mer och se bilder!
     

  • Spaningsradar PS-41 i Kongo
    I dessa dagar är internationella insatser på tapeten.
    Många överraskningar och nya problem kommer säkert att dyka upp för deltagarna.
    Men som alltid - nya problem, nya lösningar.


    Den minnesgode läsaren kommer säkert ihåg att Flygvapnet senast var i elden var i Kongo under åren 1961 – 1963 och dessutom med eget förbandsnummer -  F22.
    Om detta står att läsa på vår webbplats under Flygvapnet > Flottiljer > F22


    Vår medlem K-G Andersson har i en FHT skrift dokumenterat PS-41 Historik. Där beskrivs en omgruppering av en PS-41 i Kongo. Här ställs man inför ett nytt problem som får en ny lösning.

    K-G skriver följande:

    Den nya stationen upprättandes på flygfältet i Elizabethville i den medföljande trähyddan, bland flygplansvrak och bråte. Detta var ingen lämplig uppställningsplats varför ny rekognoserades närmare fältgränsen. Dessutom hade termiterna börjat ta itu med golvet utan fördröjning.

    Någon har sagt att kan man inte besegra sin fiende får man alliera sig med honom. Om det var detta, eller strävan att få upp stationen i höjden för bättre prestanda kan väl diskuteras men man beslöt utnyttja en tre våningar hög termitstack som plattform.
    Högst upp grävde man ur ett rum där stationen ställdes, insvept i presenning, medan kraftaggregatet fick stå kvar på marken. I stacken högg man sedan upp trappsteg och med hjälp av bambustänger m.m. förstärkte man trappan till en någorlunda säker transportgång. Problemet var att vid regn blöttes den lerliknande stacken upp och hotade tillintetgöra hela plattformen. Lösningen på detta blev att man svepte presenningar kring myrstacken. Vid foten av stacken anordnades en liten expedition med väggar av bambu och ett plåtskrivbord - termitsäkert. Hyddan utnyttjades nu som verkstad medan PPI och radarobservatörsplatsen inreddes i en hydda som hade de tomma antennburarna som stomme och presenning som väggar och tak”.


    Av detta kan man lära; Om inte kartan och terrängen stämmer överens – så gäller terrängen
    .
     

    PS-41 i Kongo. Notera FMR-5 antennen i toppen på en bambustång

  • Potentiometer vad är det? En gängse beskrivning är, att en potentiometer är en typ av reglerbart motstånd, som har tre anslutningar. Namnet verkar ha något att göra med potential eller hur, och något med meter, rentav potential meter? Alldeles riktigt, det var ursprungligen en potentialmeter.  Läs mer om bakgrunden till namnet.
     

  • Den tekniska utvecklingen sedd med några humoristers ögon, samlade och kommenterade av Alf Gustavsson.
     

  • Blind flygare landar. En artikel om blindflygning publicerad i Stockholms-Tidningen i maj 1934.
     

  • All-English Oscilloscope. En liten lustig engelsk språkövning.
     

  • TV har kommit för att stanna. En reklambroschyr från början av 1950-talet.