Tidslinje Avionik, flygplanelektronik

I denna tidslinje tas händelser upp som beskriver utvecklingen inom flygburen elektronik, avioniksystemen, i flygvapnets flygplan.
Angivna tidpunkter anger i huvudsak när materielen är operativ.

 

Denna utgåva omfattar inte avioniksystemen i transport- och skolflygplan samt helikoptrar
Fpl37 Viggen behandlas endast i sina ursprungliga versioner.
 

1945-1949
 

 

 

 

 

Hoppa till:

1950 - 1959

1960 - 1969

1970 - 1979

1980 - 1989


Efter krigsslutet i Europa fanns allierad surplusmateriel att tillgå med låga priser och snabba leveranser. Genom fördelaktiga inköp, tillfördes flygvapnet snabbt en mängd flygelektronik.
Inom radioområdet skedde en snabb övergång från KV/LV till VHF utrustningar.
Genom tillkomsten av ett nattjaktförband, F1 i Västerås, infördes bl.a flygburen siktesradar, igenkänningsradar och ett nytt navigerings- och landningssystem.
AGA var tidigt en svensk leverantör av innovativ avionikutrustning
 



Flygradio FR-5  AEF
 

 

 




FR-8/10 utan kåpa   AEF

 

 



PS-20 antenn   AEF

1945

  • Prov med VHF- (UKV) radio fortsätter med utrustning från nödlandade allierade flygplan
  • J26 Mustang levereras med flygradio (transceiver) SCR 522 (FR-7).
    Vissa plan var försedda med en aktiv bakomvarnare AN-APS-13 (PQ13) och övriga förberedda för denna installation
  • J21 levereras med flygradio FR-5 (kristallstyrd KV-radio). Den första helsvenska flygradion tillverkad av AGA liksom kurshorisont KH-21med elektronisk visning

 

1946

 

1947

  • SK14 utrustas med Flygradio FR-7 och flygradiopejl FRP-2
  • Taktisk utprovning av flygvapnets första flygradar påbörjas med PS-18 installerad i  S18A vid spaningsdivisionen på F3

 

1948

 

1949

1950-1959


Uppbyggnaden av flygradarkompetens inom landet resulterar i leveranser av delvis svensktillverkade och nyutvecklade flygradarstationer till Fpl32. Utveckling av en helsvensk siktesradar påbörjas, KFF & LME.
Innovativ AGA-utvecklad mångkanalig VHF radio med förval, installeras i ett flera flygplanstyper.
Nytt navigerings- och landningssystem, PN-50 (Philips) operativt. Utveckling av ett svenskt IK system PN-79, påbörjas (SRA och LME).
De första IR-utrustningarna tas i drift bl.a. genom mörkerenheter till sikten.
 


TF-1143 (FR-9) Föregångaren till FR-7


 KH-29 indikator i centrum på instrumentpanelen i J29
F15 museum


FR-3 Mottagare

FR-3 sändare

PN-50 Instrumentet   AEF
 

1950

  • J30 Mosquito Den ursprungliga engelsktillverkade VHF radion TR1143 och TR1430 (versionen med 8 kanaler) ersätts av FR8/10 (Vid CVA ombyggda FR-8/4 till den slutliga FR-8 versionen med 10 kanaler)
  • S18A utrustas med radarhöjdmätare PH-10 som mäter absolut höjd över land och vatten
  • Planerna på att förse en ny version av J29 Tunnan med siktesradar, i likhet med versioner av MIG 15, Nato-beteckning Fagot och F-86D Sabre, skrinläggs efter utredning

1951

1952

1953

  • S31 Spitfire  Flygradio FR-9 (TR1143) ersätts med FR-8

  • TP91 (Saab Safir)  Flygradio FR-11 (TR41S från Murphy) införs

  • J33 Venom, levereras utan taktisk avionik. Utrustning från J30 Mosquito överförs till J33

  •  Leverans av 17 st flygradarstationer PS-43 från CSF i Frankrike. Tillverkade efter svenska specifikationer, (FOA). Dessa användes som underlag för licens-tillverkning av PS-431 till A32A och PS-432 för S32C och för vidareutveckling av PS-42 för J32B vid SRA, Saab och LME

1954

1955



A32A Lansen med PS-431
F15 museum

1956

  • A32A Attacklansen levereras till F17 i Kallinge med Avioniksystem A32A. 

  • J33 PN-53/3 modifieras för att enbart användas som IK-frågestation.

    • PI-15 införs för IK-svar

    • PN-50 installeras för navigering

  • J33 Installation påbörjas av svenskutvecklat IR-sikte för flygföraren

  • Utvecklingen av den helsvenska siktesradarn PS-03 påbörjas vid LME nya anläggning i Mölndal



S29C med PQ-17 antenn under fenan 

1957



FR-1 Sändare    F21 museum


FR-1 Mottagare    F21 museum


RB24 Sidewinder

Apparatenhet  PS-03   AEF

 

1958

1959

1960-1969


Snabb utveckling inom avionikområdet leder till operativ användning av den första generationen av integrerade avioniksystem med flera sensorer fram till vapenleverans. Dessutom införs genom styrdata-systemet integration mellan flygplan och STRIL-system.
Navigerings- och landningssystemet PN-59 operativt.
Licenstillverkning i Sverige av jaktrobotarna RB27 och RB28 samt dess hjälpapparater påbörjas.
Utprovning av PN79 slutförs och systemet blir under perioden operativt.
 



FR-13 SM enhet utan kåpa AEF

1960


Radioinstallation FR-2
 L Lundin


RB-27 avfyras   SFF

 

1961

 

1962

 


Förarplats J35A MOD
 

Robothjälpapparater i vänster "AKAN-utrymme"

Robothjälpapparater i vänster "AKAN-utrymme"
i J35F

 

 Fr-14 Mottagare

Fr-14 Mottagare

 

 PN-59 apparatenhet på sin monteringsbädd
Apparatenhet till navigeringsradar PN-594/A

 


J35F med IR-spanare
Foto AEF

 


FR-21 Frekvensinställare

 

1963

1964

1965

  • J29A avvecklas. Därmed utgår automatpejl FRP-3, KH29 och PI-15

  •  S35E Leveranser påbörjas till F11 och F21, försedd med Avioniksystem S35E.

  • J35F1  Det första planet av 100 st levereras till F13. Vapenplattform för de nya jaktrobotarna RB-27 och
    RB-28
    . Robotintegrering till sikte och radar genom Robothjälpapparater.
    J35F med Avioniksystem J35F var sannolikt vid denna tidpunkt, det mest avancerade allvädersjaktplanet i Västeuropa

  • J35F2 Anpassning av till IR-spanare påbörjas.

1966

1967

1968

1969

  • J29 Modifiering av ett antal fpl för målflygning. Kameror och IK-utrustning  avlägsnas. FR-21B och träffindikeringssystem BT-23C införs

  • J35B och J35D  Ny radio för datamottagning införs.

  •  Fpl35  Alla FR-13 modifieras för införande av 50kHz kanalseparation

  • J35B/D/F  Bandspelare för röstupptagning införs

  • IK-system PN-79 Utvecklingen påbörjas av nytt svarskodsystem så att identiteten (anropssignalen) kan presenteras i klartext vid Stril.

1970-1979

 

Med AJ37 levererades ett helt nytt avioniksystem. AJ37 var ett av de första flygplanen i världen som utrustats med en central kalkylator (dator).
Kring denna kalkylator hade integrerats ett analogt avioniksystem. Ingående systemkomponenter var i huvudsak av en helt ny generation. Ett flertal centrala funktioner var realiserade i programvara.

Nya jaktrobotar med IR- och radarmålsökare togs i bruk. IK Transponder PN-797 installeras vid leverans från Saab.

J35J, den sista versionen av Fpl35 operativ

 

 

1970

 

1971

 


 
J32E


AJ37 med radar PS-37









J32D

1972

  • J32B Ett antal plan modifieras till störflygplan J32E (elektronisk störning). Artikeln Avioniksystem J32E  ger en översiktlig beskrivning.

  • J32E Kapsel Petrus och kapsel Adrian tillkommer för vissa störflygplan

  • AJ37 levereras till F7
    Ett helt nytt avioniksystem levererades med en central dator CK-37, som beräknings- och integrationsorgan.
    Klicka på Avioniksystem AJ/SK/SH/SF37 för översiktig beskrivning

1973

1974

  • J35D, S35E, J35F Modifierad analog styrautomat med höjdhållning införs i Avioniksystemen. Resulterar i betydelsefull ökning av flygsäkerhet och tillgänglighet

1975

  • Nya benämningar införs formellt. Till störflygplan anpassade J32B betecknas fortsättningsvis med J32E.
    Målgångsflygplan (måldragareflygplan) betecknas med FPL32D


Fr-28 Sändtagare

Fr-28 Sändtagare

 

1976

  • J35F Avioniksystem förses med ny VHF/UHF radio som huvudradio för att få större frekvensområde. Systemet fick samtidigt två nya manöverenheter och ny startorderförbindelse.

  • J35D Avioniksystem Ny huvudradio och ny startorderförbindelse införs.



RB04 målsökare






 

 




RB74

1977

1979

  • J32E Störflygplan Införande av transponder ”Vega” för övning med PE-09

  • Anskaffning av RB74 Sidewinder AIM-9L. Denna version har ”runt om kapacitet”

  • RB74 och RB71 anpassade till PS46 för JA37

1980-1989

 

Med JA37 kom en helt ny generation av integrerade avioniksystem. Den centrala datorn samverkar nu med ett antal datorer i delsystemen. Många funktioner är realiserade i programvara.
Den digitala kommunikationen inom systemet medgav en helt ny nivå av flexibilitet i funktion och presentation.
Delsystemen är i huvudsak av en ny generation baserade på digitalteknik.

IK utrustning i JA37 är en kombinerad fråge- och svars-station. JA37 får därmed ökad kapacitet för autonomt uppträdande.

 




JA37 med PS-46

1980

 

  • Första JA 37 levereras till F13 för PRI- flygningar
    Ett helt nytt digitaliserat avioniksystem ingår.
    Klicka på Avioniksystem JA37 för översiktig beskrivning.
  • J35F Utprovning av prestandahöjande modifieringar, Hawée 1 påbörjas
  • SK35C Avioniksystem provinstallation av ny flygradio och gyroplattform påbörjas på F16.
     

1981

  • J35F, RB24J kräver sikte med fast fpl-referens. Kompletteringssikte typ Aimpoint införs i gyrodelen av sikte S-7B.




J32E med motmedelkapslar. Petrus till vänster
Remsfällare Boz 3 till höger

1982

1983

  • 5 st J32D genomgår omfattande ombyggnad och modernisering till målgångsflygplan

  • J35F Utprovning av prestandahöjande modifieringar. Hawée II, av beväpningssystemet påbörjas

1984

  •  Fpl32E Kapsel Adrian, prestandahöjande modifieringar införs

1985

  • Fpl32E  Kapsel Petrus, prestandahöjande modifieringar införs. Utbytbar antenn införs. Ny benämning; Petrus Ny, även Petruscha förekom




J35Johan


JAS39 Förarplats

1986.

  •  J35F2  Utprovning av ny IR-detektor och termoelektrisk kylning för IR-spanare påbörjas.

  • Hawée II modifieringarna infördes vid SAAB vid ombyggnad av J35F till J35J med stöttning av F10 och F16

1987

1988

  • JAS39 Gripen jungfruflyger

 


Denna tidslinje över avionikutvecklingen i det svenska flygvapnet under 45 år är ett resultat av ett gemensamt ansträngning inom AEF med följande huvudaktörer:

K-G Andersson  ”Historisk” Avionik
Alf Gustavsson    Historiska radarstationer
Göran Hawée,     Övergripande med speciell
                               inriktning på fpl35 och JA37
Stig Hertze,          Sammanhållande
Lennart Höglund  TO systemet som ligger till grund
                               för många uppgifter
Lars V Larsson     Flygradio och datalänkar
Ragnar Persson   Det svenska IK systemet
Roland Persson   Konverterat och korrigerat allt
                               material till Web-format
Göran Svanborg  Navigeringssystemen PN50/59